När man är deprimerad och lider av ångest dag ut och dag in, så finns de bättre dagar. Men även dagar som denna, där allt är grått, livet känns åt helskotta och helst vill man bara gräva ner sig någonstans.

Jag förstår inte hur man kan känna sig så ensam och vilsen när man sitter hemma med sin älskade sambo. För det är just vad jag känner mig, ensam och vilsen. Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. :(

Ingenting är roligt, ingenting känns bra. Men jag ska försöka se förbi det och inte låta ångesten vinna över mig idag. Jag kämpar, varje dag. dygnet runt. Jag är rädd för den dagen då mina krafter är slut, då jag inte orkar mer. Låt inte den dagen komma.

Idag ska jag kämpa för att få en fin och mysig söndag här hemma hos oss i vårat lilla hus. Det behöver vi. Idag ska inte ångesten få förstöra. Idag är det JAG som bestämmer över den, och jag bestämmer att den ska försvinna. Långt, långt bort där jag varken kan se, höra eller känna av den.