Det finns en massa saker i mitt liv som jag skulle vilja bli av med, samtidigt finns det en massa saker som jag vill ha för alltid och en massa saker som jag vill spara för senare bruk.
Tänk vad praktiskt det hade varit om mitt liv var som en dator.

Det jag inte hade velat veta av hade jag kunnat slänga i papperskorgen, det som jag hade velat spara för alltid hade jag kunnat kopiera in på en hårddisk, och det jag ville ha för senare bruk hade jag ju kunnat lägga över på en hårddisk för att sedan flytta över tillbaka till datorn igen.
Fy tusan vad praktiskt det hade varit!

Min och Pierres kärlek samt alla mina underbara vänner och min fina familj skulle jag ”back-upa” på hårddisken medan jag skulle slänga all jävelskap rätt ner i papperskorgen! Morfars sjukdom, min depression, all sorg och vrede i världen, det faktum att jag är pank, allt krångel med försäkringskassan och all annan skit på jorden är exempel på sådant som jag skulle slänga i papperskorgen och tömma den fort som attan. Då hade jag sluppit att se det.
Tänk vad bra det hade varit!

Om livet hade gått helt snett och inte gick att rätta till så hade man kunnat formatera livet. Hade man gjort fel så hade man kunnat trycka ctrl+Z för att ångra sig och göra om det.

Nu är det ju tyvärr inte så, utan man måste konfrontera saker och ting vare sig de är roliga, mindre roliga eller rent av fruktansvärda. That´s life. Jag får väl låta mitt liv vara mitt liv och min dator vara min dator, hur bra det än hade varit om allt var annorlunda.