Blev väckt av ytterligare ett samtal imorse, vi får åka ner till sjukhuset igen. Denna gången med förberedda än sist då vi alla rusade från jobbet. Förberedd eller inte, detta är för jävligt.

Just nu känner jag bara att jag vill stoppa huvudet i sanden, jag klarar inte av att hålla huvudet högt och kämpa mig fram genom varje dag. Jag klarar inte av att se pappa så hjälplös som han är nu, jag skulle vilja försvinna ett tag. Jag ska försöka vara stark, kämpa för pappas skull, blablabla. Lättare sagt än gjort. Finns det inte någon i detta avlånga land som har något tips om hur man orkar som faktiskt fungerar?

Back to Varbergs Sjukhus, vet inte när jag kommer tillbaka. Kan vara ikväll, kan vara imorgon, kan vara nästa vecka. Nu ska åka iväg och gå igenom mitt livs värsta dag en gång till.