Igår var jag hos en kompis för att fira min fina Sandra som blir 22 år i nästa vecka. Hemma hos M dracks det vin och drinkar, smaskades på godis och chips samt spelades spel, dansades och snackades. Riktigt trevlig kväll och det är verkligen något som ger mig energi att klara av vardagen - att ibland få koppla av. Bara vara gamla vanliga Hanna, precis som det var förr. Innan tiden hann ikapp mig och slog mig blodig. Numera har jag ju dock en väldigt fin sambo att komma hem till efter partajandets glammiga tillvaro - något jag är mycket glad för. Jag får det bästa av två världar. Jag får umgås och skratta med mina fina vänner, som jag känt sedan jag var i de tidiga tonåren, för att sedan komma hem och somna bredvid mannen i mitt liv. Det är lycka.